Ett år gammal men ny för mig: The 25 Best Typographic Title Sequences You’ve Ever Read. Vissa känns fel och en hel del saknas, men ändock, väldigt vackert gjort.

Alice Twemlow skrev på Design Observer om affisch-tävlingar och dålig läsförståelse. Okej, det var om lite mer än så och hon har rätt mycket fel i en del av sitt resonemang, men det var det som fick henne att börja tänka på det. Men det är bland kommentarerna det bra kommer fram eftersom de har börjat diskutera affischens utveckling. Det viktigaste än så länge tycker jag är det här:

A poster has an implicit or explicit call to action, whether it’s “Buy!” or “Attend!” or “Protest!” or “Vote!” or[...]

{ läs vidare }

Saker som inspirerat den senaste tiden.

¶ Non-format – showcase #25. ‘Nuff said.

¶ Tiny Media Empire – posters. Helst skulle jag vilje ha allihop och bygga ett hus av dem.

¶ Morning Breath Inc – kolla allt under samples.

Adhunt visade upp lite från en reklamkampanj för Comedy Central.

Det här kommer låta väldigt nördigt. Väldigt väldigt. Jag bryr mig inte; fy helvete vad jag vill ha en Type Selector. Lite över 200 typsnitt och, får jag förmoda, de bra sorterna. Helst ska man ju ha en sådan där fjäder med Pantonefärger också.

Det här är fullständigt vansinne ur förlagsperspektiv. Fullständigt. En logotyp ska – för att sälja lösnummer – vara stor och högst upp så att den syns även när andra tidningar i affären skymmer. Lägg också till en tillputsat fotografi och en massa rubriker inifrån runt omkring.

Det här skiter Computer Arts i helt. Precis som innehållet har gått mer och mer mot design och illustration och bort en bra bit från dator-guider och tester så har omslaget följt med. Loggan har krymt och i den där rutan finns ocha innehållsrubrikerna. De är inte stora längre, de är[...]

{ läs vidare }

The new labelmaker comes with a little bit of tape stuck out with its manufacturer’s name — Dymo, they’ve been around since 1958, slightly longer than I have — neatly printed. But it’s the wrong typeface! (And, again, I’m pretty sure you don’t care but this just has to be written and done with.) These ideas get rooted, though, and so I brought it home and printed out a few words. Not only is it the wrong typeface, but the letter spacing is all wrong.

So I fussed with the old labelmaker again, finally got it to work. And the story got done.

{ läs vidare }

Mike Judges Idiocracy är tyvärr på sin höjd okej. Trevlig idé som faller isär när de försökte göra något av det. Jag menar, ska man kritisera dumhet så bör man åtminstone göra det lite smart och tänka till lite extra själv. För vad är annars poängen?

Hur som helst, de bästa bitarna i filmen är i bakgrunden. Speak Up går igenom några av designskämten och de är ibland överraskande subtila även om normen är att göra det skittydligt och dumt som resten av filmen.

¶ Tvättmedelstypografi – antagligen bästa bloggpostningen sedan… fuck all. Och då är den ändå lite över ett år gammal.

¶ Ambient signifiers – hur man med subtila medel visar i fall man är på rätt väg eller inte.

¶ Kasta kort – alla behöver en hobby, eller i varje fall jag.

Några shivs, shanks och slashers gjorda i högsäkerhetsfängelse. Vissa är väldigt enkla medan andra består av mer hopplockat material.

För övrigt bredbandslös. Känns lite äckligt faktiskt.

Jag gillar tidningen Under the Radar. De har entusiasm, brinnande passion för vad de skriver om och låser sig inte fast i vare sig platser, grenrer eller tidsepoker. Okej, de har inte mycket hårdrock men det kan bero på att marknaden i övrigt är rätt så mättad på den punkten.

Däremot finns det vissa saker med tidningen som stör mig lite. Det är inte det självklara när man bläddrar i den och ser att den inte har en enhetlig design. Varje artikel verkar ha skapats för sig själv i ett rum långt borta från alla andra—det enda som är fast är trespaltsystemet. Detta är i mitt tycke lite av en styrka. Det[...]

{ läs vidare }

Behind the Typeface: Cooper Black. Se den. Du har sett typsnittet och håller säkert med om att det inte är något av de snyggaste sakerna du sett, men ändå. Du bör lyssna på vad det har att säga själv om dess användning. För typsnitt rent generellt är jävligt viktigt, antagligen viktigare än vad du är. (Nej, jag är inte riktigt så fanatisk, men nästan.)

{ läs vidare }

Några kineser som bestämt sig för att bygga skelett från seriefigurer.

Mark Z Danielewski – mannen som skrev House of Leaves, en bok mer borde läsa – har kommit med nytt. Only Revolutions. Prosalyrik där man rekommenderas att vända på boken var åttonde sida, alltså verkligen vända på boken och inte bara sidan. Den ska läsas från båda hållen, man får inte heller någon indikation om vilket håll man bör börja med.

“And coming across a clearing, with Leopard Frogs hopping, a Dying Hope greets me. Creamy. Opium addict. Rankiest. But not to difficult to avoid. No mannerly shake required. Though too quickly disturbed by[...]

{ läs vidare }