Jag är lite dålig på att läsa andra bloggar, så jag missade att Hans skrev om Leiws Shiner. Hursom, Lewis lägger ut sina noveller för allmän läsning på nätet. När du läst dem – alla är inte uppe ännu – bör du leta reda på böckerna Glimpses och Say Goodbye. De är riktigt bra.

Om småätande är en dålig vana som man bör sluta med, spelar det någon roll åt vilket håll man går? För jag föreställer mig att det är enklare att äta hela tiden.

Böcker med mat i är ett underskattat fenomen. Steven Brust håller säkert med. Det började med att han faktiskt tog med ett ungefärligt recept för kaffedrycken klava i en av böckerna om Vlad Taltos. I den senaste hade han en hel meny som gjorde mig väldigt hungrig under tiden jag läste.

Och Patricia Wrede nämnde en chokladkaka i en novell och slutade samlingen i den med receptet. Barbarian After Battle Chocolate Cake tror jag den hette, komplett med angivelser för när under[...]

{ läs vidare }

The Long Now lägger upp deras seminarium om långtidstänkande och whatnots så att att alla kan ta del av dem. En del har video, men alla finns som mp3 och ogg. Ibland är det sjukt intressant och andra gånger rätt tråkigt — som vanligt med sådana här saker alltså, beroende på ens intressen. (Stewart Brands om städer och tid var sjukt intressant till exempel.)

Senaste talaren var Vernor Vinge. (Yay! Ni vet, han som skrev bra böcker som Across Realtime, A Fire Upon the Deep och A Darkness in the Sky.) Än så länge är bara ljudfilerna upplagda, men enligt diskussionen på sidan[...]

{ läs vidare }

But these are getting beyond my scope. What I’m interested in here is strange fiction, that fiction of elsewhens. Because with this theoretical basis, I want to look at a type of fiction which a lot of people don’t even agree exists, but which is constantly labelled and relabelled by writers and critics who have at least a vague sense that there is something to point to, even if they can only point in the general direction. Yes, it’s that interslipcrossgenrestitialstream stuff otherwise known as infernokrusher.

Hal Duncan – som skrivit den bisarrt bra debutromanen Vellum ¹ – håller på att[...]

{ läs vidare }

Det här är svårt att skriva. Jag träffade inte John M(ike) Ford, jag hade inte emailkontakt eller någonting sådant. Ibland var han ojämn och hade lite sämre kapitel i bra böcker, men oftast var han lysande.

På både Making Light och Neil Gaimans sidor kunde man läsa saker han skickat till dem med epost eller i fallet med ML även bland kommentarerna. Ofta var det små texter som brann av passion för det skrivna språket. Sättet han skrev gjorde allt en fröjd att läsa, oavsett om det var

{ läs vidare }