Förra veckan kom Tank Girl. Nej, inte filmen! Dra inte upp den nu, för så hemskt dålig är den inte, den har större underhållningsvärde än du tror.

Men första numret i den nya serietidningen. Alan Martin skriver och Ashley Wood tecknar. Först var jag lite tvivlande, för en hel del av charmen med serien har varit Jamie Hewletts teckningar och Wood har inte varit så bra alla gånger. Vem kommer inte ihåg vad han gjorde med sina artist jam-sekvenser i the Invisibles? Ni vet, de som inte är där i samlingsvolymen utan har nya teckningar av[...]

{ läs vidare }

Sin Titulo. Webserie. Cameron. Stewart. Det borde räcka tycker jag för att folk ska flockas dit, utsvultna som hela världen är på Sea Guy volym två. Nåja, det här är inte samma sak, men det finns fyra sidor gjorda med Stewarts penna upp än så länge. Bättre än inget.

Några fans har gjort en kortfilm på Dead@17. Bara början på historien givetvis, den är på tio minuter totalt. Man hinner inte med mycket mer. Filmen tas ner om två dagar, så idag eller imorgon måste du titta.

Buffy fortsätter ju som en serietidning och den tar vid något år eller så efter att tv-serien slutade. Idag kom nummer fyra och det skulle vara den avslutande saken i den här mini-arcen. ”Skulle vara” för den fungerar inte så bra som avslutning. Inte mycket alls fungerar faktiskt i numret.

Efter att ha skrivit över tjugo serietidningar och dessutom skapat den här serien så tycker åtminstone jag att Joss Whedon borde lärt sig använda mediet (vilket han har, det har har skrivit i Runaways har varit riktigt bra; läs den) och veta vad som passar i kontinuiteten. Allra minst när han själv sagt att det är en viktig del.

Jag vet inte[...]

{ läs vidare }

Och så säger folk att det var bättre förr när serietidningarna var mer barnvänliga…

(ja, jag vet. “De menade inte så.” Men det är inte lika kul då.)

Jag har inte läst något om Legion of Super-Heroes sedan jag var nio, så jag har ingen som helst aning om något. Jag vet bara att DC Comics måste låta Christopher Bird skriva för dem så att han kan uppfylla sina löften om innehållet. Det skulle blivit fullständigt vansinnigt och underhållande.

(För den som inte vet det: Christopher Birds Civil War-spoofs är obligatorisk läsning om man är det minsta intresserad av de två stora serieförlagen. De är kanske lite hit-or-miss, men när han träffar rätt…)

Jag kommer inte ihåg exakt var jag läst om Tales From the Bully Pulpit först, men var det än var så förtjänar skribenten ett stort tack.

Serien hade lika väl kunnat heta “Theodore Roosevelt och Thomas Edison (avliden)” men nu gör den inte det så. Hur som helst, Teddy och Thomas åker till framtiden i en tidmaskin stulen från en välkänd SF-författare och upptäcker att en ättling till Hitler — Jorge — har raskrig på Mars.

Så den har med referenser till saker som Back to the[...]

{ läs vidare }

Sleeper var och är fortfarande en av de bästa serietidningarna som har gjorts. Ed Brubaker och Sean Phillips tog genren på största allvar och på Wildstorm tog de en mindre skurk och skapade en mörk och klaustrofobisk historia om undercover agenter och brottslingar och var — om det finns någon — gränsen för sidorna går. Vi fick 24 nummer innan den var färdigberättad, men de numren är litteratur in i minsta detalj.

Nu är de tillbaka med Criminal — denna gång på Marvels Icon och utan superkrafter. Fortfarande i det moraliska gränslandet mellan poliser och skurkar, det är lite som att Sleeper[...]

{ läs vidare }

Ett äldre klipp med Grant Morrison från någon Disinformation-sak. Som vanligt pratar han om en massa saker som man inte ska ta bokstavligen (hej alien abductions!) och en del andra saker som vad som försegick i hans hjärna och ligger till grund för delar av the Invisibles.

Okay, I’m pissed and in half an hour I’m gonna come up on drugs so watch for it.

Sean Phillips visar bilder från hans och Brubakers Criminal. Hade den inte varit nerpackad så hade jag börjat läsa om deras Sleeper nu.

(Spoofannonsen han gjorde för Wizard var också kul, trevligt att han la ut den för oss som inte kan läsa den tidningen (för den är ohemult usel, ska man likna den vid något så blir det en spetälsk prostituerad).

Complete experiences in three minutes, that you can replay again and again.

Warren Ellis och hans idéer om 3-minuters singelformat för serietidningar har fått mig att fundera lite. Jag tror han begränsar sig lite för mycket. Alla hans egna experiment på den fronten har varit korta saker som i sin strävan att vara fristående kopplat bort emotionell resonans. Visst, de har varit underhållande på alla sätt men när man läst två nummer i följd så har något saknats, åtminstone jag har känt mig lite smålurad för det ger inget mervärde.

Det har inte att göra med att han inte kan,[...]

{ läs vidare }

Brian Wood har antagligen gjort årets två viktigaste serietidningar—bägge två hade premiär nu i november—, DMZ och Local. Detta under ett år då Grant Morrison fick påbörja sitt maxiepos Seven Soldiers, by-the-numbers-serien All-star Superman med Frank Quitely (som antagligen kommer hyllas av alla spandexgangsters) och mer personliga saker som Vimanarama. Det är som om att Brian gått fram lite försiktigt i skuggorna och sedan när man minsta hade anat det sprungit fram och gett Grant en[...]

{ läs vidare }