Best of Baltimore har en bortklippt scen från the Wire, inskickad av David Simon själv. Ingenting spoilas och den är oerhört bra.

– Doris Day. Que-sera-sera?
– The fuck are you going on about, motherfucker?
– That’s the song. Que Sera Sera, by Doris Day. Whatever will be will be.
– The shit that’s clogged up in your fuckin’ head. Amazing.

Och för ett tag sedan blev Simon intervjuad i the Believer av Nick Hornby, en intervju[...]

{ läs vidare }

Idag visade Canal+ Bio-Dome, jag vet inte varför. Egentligen hade det nog varit bäst om jag hade stannat kvar där, men nej, jag zappade vidare och hamnade ett tag på Nickelodeon. Säkert en bra kanal om man är rejält full, men runt 7-tiden känner inte jag för att dricka och då blev lerkaniner med ihopsydda munnar lite för mycket.

Sedan fastade jag på BBC Food och där är jag fortfarande. De stekte kött och pratade grisar. Några spelade backgammon och delade kokosnöt nere i Kongo/Zaire/vad det nu heter den här veckan. Man lär sig delegera när man kokar risotto. Programmet har “I need one more to help here” som[...]

{ läs vidare }

Kanal9 ska visa en populärvetenskaplig dokumentär om De tio dödligaste hajarna. Vet inte när, för det orkade jag inte lägga på minnet men min gissning på topplistan ser ut så här:

1. Hajen 4. För den tar det personligt.
2. Hajen. First is the meanest, yo.
3. Zigra, från Gamera vs. Zigra. Rymdhaj i gummi! Oslagbar!
4. Hajen 3. 3D! Kan inte slå 3D!
5. Jaws! Moonraker.[...]

{ läs vidare }

Det är tur att det krävs kabelflyttande och användande av en fjärrkontroll jag inte längre vet hur den fungerar för att komma åt de andra kanalerna. I mitt fall är det bara en kanal som är värd att komma åt, men den hade å andra sidan fått mig att sitta där och titta i timmar. BBC Food.

Har du inte fastnat framför den så är det svårt att förklara varför det är så hypnotiserande. Det är inte samma sak som att se någon fjant laga mat på SVT eller TV4. Matporren – smaklökserotika – på BBC Food är mer högklassig, även när det är någon som Ainsley som helt klart[...]

{ läs vidare }

ABC har lagt upp en Pushing Daisies-promo. Höstserie, en av de få som verkar bra i år, av Bryan Fuller och med Wonderfalls Lee Pace i huvudrollen. Baserat på det här kommer jag njuta av varje sekund.

Jag såg trettio avsnitt av the Office igår. Det var riktigt kul men det tog lite tid, runt elva timmar eller så. Idag däremot var det inget kvar osett så jag gav mig på borttagna scener istället. Och för en gång skull fungerar de precis lika bra som avsnitten i sig. Underbart. Nytt avsnitt imorgon och allt.

Nu har jag tröttnat. Det finns en gräns öven för min del och nu har FOX gått över den. Lägga ner Drive efter tio dagar? Oförlåtligt. Under dessa tio dagar hann de visa fyra avsnitt – vilket i sig är vansinnigt eftersom folk inte hinner höra talas om serien. Deras just nu enda riktiga program med bra tittarsiffror – House – fick det först efter att de placerat den efter American Idol. Att sedan alla långlivade program som M*A*S*H, Seinfeld eller Simpsons har haft låga siffror i början är saker som får dem att stoppa fingrarna i öronen och sjunga la-la-la.

Så jag[...]

{ läs vidare }

Ibland tar det ett tag innan man upptäcker just hur sjuk man är. Oftast är det en idé eller vana som för en själv framstår som fullt normal. Även när andra påpekar det. För det är skitlätt att göra ett pfft-läte och avfärda dem som kompletta idioter – de har ju ingen aning om vad de pratar om.

När jag hade skrivit och skickat iväg ett MSN-meddelande innan idag började juag tänka efter ordentligt. Sådär riktigt ordentligt där man försöker släppa allt subjektivt och se på det från en massa olika håll. Insikten av det hela borde egentligen skrämma mig, men jag misstänker, nej, jag är fullständigt övertygad om att[...]

{ läs vidare }

Det finns fyra pågående serier där staden finns med som ett levande väsen. Ja, jag har blivit smått besatt av städer. Det kanske går över snart. Vem vet.

The Wire. Friday Night Lights. Gilmore Girls. Deadwood. Någon vill säkert argumentera för Life on Mars men jag håller inte med. Den pulserar inte, jag känner inte andetagen med varje vägg som passerar. Den är mer som en projektor mot en duk. Vilket är synd eftersom Manchester i sig är en oerhört bra karaktär med alla sina paradoxer. Givetvis finns det mer serier där staden är viktig, till exempel Rescue Me, men den blir inte en del av serien. Om du förstår vad[...]

{ läs vidare }

Studio 60 on the Sunset Strip är uppköpt av SVT. Om man bortser från att alla helt och hållet ignorerar månadsgamla saker som att serien faktiskt fått full säsongslängd fastnade jag för följande mening av chaumont: “Det hjälps inte att skådisar från Vita Huset medverkar i Studio 60.”

Hur är det ett problem? Regissörer har länge hankat runt med ständigt återkommande skådespelare i det de gjort. Robert Altman byggde upp hela filmer runt skådespelare han kände, Steven Soderbergh släpar runt George Clooney i nästan allt han gör och Kevin Smith har gått[...]

{ läs vidare }

Sky One visade miniserievarianten av Hogfather i veckan. Två tidigare gjorde för en annan kanal och de var tecknade – och om jag ska vara ärlig kändes de lite meh. Två saker var självklara efter att ha sett den här däremot: 1) man kan göra bra fantasy för tv även i England och 2) Terry Pratchetts böcker är bra mycket mer lämpade att göra något utav än skogsmulle-JRR Tolkien.

Marc Warren från Hustle har antagligen ett kontrakt som säger att han måste vara i alla brittiska serier men jag kan inte klaga. Han gjorde här en bättre och[...]

{ läs vidare }

Det finns en tv-kanal i Sverige som heter One och som försöker profilera sig för “mogna” tittare. Och jo, det ser ut att vara väldigt mycket vad man kan vänta sig med ett sådant mål: mycket brittiska lantlolledeckare. Precis vad vi svenskar behöver mer utav.

Whose Line Is It Anyway. Improvisations-tv, numera nerlagt i både England (de var först både med programmet och nerläggningen) och USA. Kul sådant. Här är ett avsnitt. Det är bisarrare än det mesta, jag lovar. Det kommer ta 21 minuter av ditt liv och du kommer inte vara samma person efteråt. (Om det är bra eller dåligt vet i fan.)