Coverskivor—den riktiga saken med en artist och inte någon samlingsskiva, coverband som the Detroit Cobras räknas inte heller—tenderar att vara underliga saker. I fel händer blir det smärre snurrande katastrofer, medan de som gör det rätt lyckas göra dem riktigt bra. Det finns inget mellanting och tyvärr verkar de flesta befinna sig i katastrofområdet.

Bra covers är givetvis sådana som även om de inte alltid är bättre än originalet så görs de om. Inget är tråkigare än en rak cover utan någon frasering eller… någonting som skiljer från originalet. Cat Power lyckades få mig att med inledningsspåret på The Covers Record glömma bort att ”(I can’t Get No) Satisfaction” var gjord av Mick och Kokosnötspojken i det där brittiska bandet.

Andra som inte hade mycket till val när det gäller att göra låtar till sina egna är Rage Against the Machine. På deras Renegades var det smått omöjligt att göra till exempel “Maggie’s Farm” på samma sätt som Dylan. Zack hade inte fått sjunga och man hade fått stjäla Toms wha-wha-pedaler och gömt dem i en garderob. (Det finns ju en anledning till varför folk fortfarande tänker Rage om Audioslave.) Så alla låtarna låter som Rage oavsett ursprung. Jag antar att de fick jobba en hel del med låtarna.

Det finns en radiostation i USA (ej länkad eftersom de som kommenterade på hemsidan ofrånkomligen var idioter hela bunten) som klagade på Thea Gilmores version av Buzzcocks’ “Ever Fallen In Love” inte alls var som originalet. Man fick helt enkelt inte byta ut raseripop mot nerstämd bitter singer/songwriter på det viset, det var att missa poängen. Som sagt: idioter. För Thea gjorde inte så radikala förändringar på just den låten. På det hela taget är Loftmusic väldigt subtila omarrangemang, till större delen gjorda för att passa akustiska gitarrer och sådant. Grymt bra skiva i varje fall, anatgligen den bästa coverskivan jag har hört—fan, den är precis lika bra som hennes egna och det är bra. En av låtarna, Josef’s Train, har jag redan skrivit om tidigare.

Givetvis kan man gå steget längre: Seu Jorge gjorde David Bowie-covers på Portugisiska för filmen The Life Aquatic och det är på alla sätt och vis overkill. Förutom du att det faktiskt är bra. Låttexterna fick ju skrivas om lite för att få rytmen att passa men så blir det ju med alla översättningar. Lars Ekborgs Tom Lehreromarbetningar är ju inte heller de om riktigt samma saker på samma sätt som originalen.

Absolut uddast i alla sammanhang—och anledningen till den här texten—är John Hammond Jr och dennes Wicked Grin. Inte så mycket innehållet kanske utan med för ur den är gjord. För skivan består inte bara av Tom Waits-covers utan Tom själv producerade hela altet. Att det skulle bli just covers var inte meningen utan det vara bara något som hände under inspelningen. Det hela slutade med att skivan fick en helt ny låt av Waits/Brennan med namnet “Fannin Street”.

“Sometimes ‘producing’ is just drinking coffee, waving your arms around and nodding ‘yes’ or saying nothing at exactly the right time. John’s particular dialect in music is that of Charley Patton’s shoe size and Skip James’ watch chain. He has a blacksmith’s rhythm and the kind of soul and precision it takes to cut diamonds or to handle snakes.”
(—Tom Waits om skivan. )

Deltamonstervarianten av “Heartattack and Vine” låter mer besläktad med Toms senare period än den tidigare då låten skrevs. Det är något hotfullt i den som inte fanns där tidigare. Det omvända har hänt med “Murder in the Red Barn”, den känns inte alls lika mycket som en skräckhistoria berättad vid lägereld längre. “Get Behind the Mule” är nog den låt som kommer närmast originalet, men eftersom John faktiskt var inblandad i Mule Variations själv så kommer det inte som någon chock. Hur som helst märks det att både John och Tom delar influenser som Charley Patton.

( Saker jag helt enkelt inte orkar skriva om är Sators obsykrpunkskiva Barbie-q-killers, Metallicas yeahifiering på Garage Days, och Fantômas filmmusiksmaniska The Director’s Cut. )

Kommentarer är avstängda. Detta görs automatiskt sex veckor efter publiseringstiden, eller så har jag stängt av dem själv för just det här inlägget. Maila om du vill något.