Jag är inte mycket för biobesök. Jag vill kunna pausa och gå på toaletten, eller skaffa något att äta eller till och med göra annat i en timme eller så om filmen är dålig. Det brukar bli ungefär ett biobesök per år. Förra året blev det Bondfilmen i november med några vänner. I år är filmen redan avverkad: the Prestige.

Givetvis. Boken var riktigt bra, som sig brukar med Christopher Priest (i varje fall de från the Affirmation och efteråt). Jag var tvungen att se filmen, och för att hoppa till slutet så blev jag positivt överraskad och tyckte den var riktigt bra. Nolan-bröderna har tagit sig stora friheter med handlingen och jag kan bara applådera det. Boken som den var hade inte fungerat som film alls.

Timingen av filmen känns lite tråkig. Det finns en annan magikerfilm som kom samtidigt som heter The Illusionist. Jag är övertygad om att det finns många människor som kommer föredra den, tråkigt nog. För även om bägge filmerna handlar om kärlek, illusioner och who-done-it-and-how med bra regi, cinematografi och manus så är the Illusionist rosenskimrande romantisk och mer… vänlig.

The Prestige är inte vänlig. Alls. Robert Angier och Alfred Borden är två magiker som på grund av en arbetsolycka hamnar i en hatisk fejd. De är inte trevliga människor, en del beroende på vad som hänt men även på grund av val och offer de själva gjort.

Ytligt är även the Prestige en who-done-it. Båda filmerna ber oss titta nog så att vi inte ska missa tricket, men där the Illusionist tar den enkla vägen och har det som en vändpunkt i handlingen så är filmen i sig tricket i the Prestige. Genom att försöka hitta tricket missar man att disciplinen som gör det hela till en akt i slutändan blir lika verkligt som vetenskap, och att vetenskap kan bli ett skenverk som vilket magitrick som helst. Allt sitter i själen och hur mycket av den man är beredd att förlora — för precis som vilket magitrick som helst är det riggat så att det är omöjligt att vinna.

Det är därför den är den bättre av de två filmerna. Den vågar ta de stegen som the Illusionist bara gör i fantasin: den smutsar ner sig och alla som är inblandade, den ställer frågor om vad som är verkligt och vad som är en identitet, den… Ja. Den stannar kvar efteråt.

Måhända är den lite för kort och en del saker borde gjorts tydligare och med mer djup, men jag ska inte klaga.

1. Bio i november. Med en sovande kanin =) härligt!

   — Ankan    (@ 24. januari 2007, 10:39)

2. Det var spännande! Eftersom jag inte känner Kaninen så¨väl visste jag inte vad man kunde vänta mig när han vaggade in i bion med den där gigantiska popcornbunken.

   — Nicklas    (@ 24. januari 2007, 12:10)

Kommentarer är avstängda. Detta görs automatiskt sex veckor efter publiseringstiden, eller så har jag stängt av dem själv för just det här inlägget. Maila om du vill något.