2007 års skivor: texter. Del två av en handfull.
LITTLE BROTHER – GETBACK
Hiphopgrupper brukar få problem när producenten sticker. De spretar, de prövar sig fram och letar efter någon vars ljud passar dem och det kan ibland kan det aldrig riktigt lyckas. Fortfarande efter tio år är det rätt hit-or-miss med Public Enemy. När nu 9th Wonder lämnade Little Brother blev de… bättre. Direkt. Jag vet inte riktigt hur för jag gillade de andra skivorna också, fast om jag ska vara helt ärlig har jag bara hart enskilda spår från the Listening.
Det finns kanske bara små fel här och var somfår mig att rynka lite på näsan — det som påminner om tv-zappande till exempel — men det är en så liten del av skivan att det är löjligt att haka upp sig på dem. Speciellt när jag verkligengillar allt annat. Ljudbilden, texterna, hur allt flyter ihop ungefär som en kycklingklubba man marinerat, grillat och sedan doppat sås så att smaklökarna kompletterar varandra och allt blir fylligare och mer nyanserat än det hade varit var för sig.
Om någon under pistolhot (men snälla, gör det inte) skulle tvinga mig att utse årets bästa skiva så skulle jag nog välja den här. Men jag vet inte och jag vill nog inte veta. Världen är ett bättre ställe om allt bara kan få finnas utan att något måste vara bäst.
Kommentarer är avstängda. Detta görs automatiskt sex veckor efter publiseringstiden, eller så har jag stängt av dem själv för just det här inlägget. Maila om du vill något.
nja, Mistrel Show var så jävla bra så jag tycker Getback tappar en del. och man saknar 9th. fast Breakin’ My Heart med Weeezy är helt klart en av årets bästa låtar.
— carmen (@ 19. januari 2008, 11:05)Kanske att du har levt lite längre med Minstrel Show än vad jag har gjort som gör den skillnaden.
— Nicklas (@ 19. januari 2008, 11:53)kanske för 9th wonder är en av de mest underskattade hiphop producenterna.
och för att plattor med roliga alteregon alltid vinner!
— carmen (@ 20. januari 2008, 19:02)